tisdag 20 april 2010

Måste väl...

...nämna hur det gick på Yrkesskolan idag.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Jag tyckte alla var duktiga, vissa kanske utmärkte sig mer än andra, men överlag tyckte jag dom var väldigt jämna.
Men att sitta och bedöma människor man knappt träffat förut och sitta där som om man var världens bästa på permanent det var inte lätt.
Jag är absolut inte bäst på permanent, jag lär mig fortfarande jag med, men jag har ju jobbat några år och jag har ju faktiskt rullat några permanenter på dom här åren jag jobbat. Men bäst är jag inte!
Dock var det två som vi var tvungna att underkänna, av olika orsaker. Dom var duktiga men det föll på vissa saker. Jag tänker inte gå in på vad eller vem här.
Jag kände bara att det inte alls kändes bra från min sida. Jag vet att beslutet var det rätta eftersom dom inte kan gå ut i arbetslivet p.g.a olika orsaker, men det kändes jättehemskt för mig. Den ena var mer förstående än den andra. Jag ville inte underkänna nån av dom, men jag var ju inte ensam om att bestämma heller. Och som sagt det fanns vissa brister.
Det här är ju baksidan med att bedöma andra. Man kan inte göra alla nöjda och glada så är det bara.
Tror inte att jag har en karriär inom varken läraryrket eller domare. Känns inte så i alla fall.
Jag hoppas i alla fall att alla förstår varför vi bedömde som vi gjorde och inte är allt för arga på mig?!

Om jag tänker vara domare igen?
Kan jag inte svar på just nu, men skulle jag få frågan nu så skulle jag säga nej.

2 kommentarer:

  1. så skönt att det är över, och jag är nöjd :) ingen tycker du är elak, du kan vara lugn!

    SvaraRadera