Hinner inte...

Verkar som tiden inte räcker till riktigt. Den här lilla krabaten som kom ut i slutet på juni tar all min tid just nu. Dessutom är jag nu ensam med båda barnen för första gången, eller ja första gången en längre tid. Mannen åkte på jobb i onsdags (alltså snart en vecka sen) och hittills har det faktiskt gått bra. Lite stressigt blir det emellanåt eftersom dottern går på simskola 2 veckor nu, såhär passligt när pappa for på jobb, bara för att krångla till det lite extra för mamma. Men det har gått riktigt bra det oxå, vi är några stycken på vägen här som har barnen samma tid i simskolan så vi har kunnat samåka lite grann. Dessutom är det bra att dottern har nånting att göra.
Milo har bra och dåliga dagar som alla andra, men han har börjat vara lite mer vaken på dagarna och mera nöjd att ligga på golvet eller sitta i babysittern. Ett tag skulle han bara vara i famnen. Just nu försöker jag få honom att somna i sängen eller vagnen, blir mycket famnen för han vill inte alls ligga ensam. Tror jag tar tag i det på allvar när mannen kommer hem.
Nätterna är lite sisådär. Ett tag hade han för sig att han skulle vara vaken 2 timmar per natt, men sen jag började ge ersättning till natten så slutade han med det. Men nu har han istället börjat med att äta med en och en halv timmes mellanrum från klockan 5 på morgonen. Han är så dålig på att rapa dessutom och sen får han ju inte riktigt sova pga det. Men vi kämpar väl vidare.
Som sagt för det mesta går allt bra och han är snäll. Storasyster har växt och gör faktiskt mycket själv utan att klaga. Är en klar fördel att hon är 7 år och inte 2. Hon tycker förstås att Milo tar mycket av mammas tid, men så länge jag ammar så blir det ju så. Bara vi får rutinerna på grej så ska jag och hon hitta på nåt skoj tillsammans!

Bjuder på en bild eller två!

Milo är här

Har inte riktigt haft tid att sitta vid datorn sen våran lilla grodprins kom till världen.
Milo blir hans namn!
Blev igångsättning samma dag han var beräknad, alltså den 28 juni.
Först hände ingenting och sen hände det lite mer men inte tillräckligt och sen jäklar gick det undan.
När dom tog hål på hinnorna var jag 5 cm öppen och 3½ timme senare är han född.
Klarade mig utan smärtlindring denna gång, tog lite lustgas men fick panik att andas i den så den kastade jag iväg. Klockan 18.22 kom han till världen.
Han vägde hela 4465 gram och var 54 cm lång, en riktig guldklimp med andra ord. Konstigt nog gick den här förlossningen mycket mycket smidigare och framför allt fortare än förra gången. Så nu kanske jag kan tro på att alla säger att det går fortare andra gången.
Storasyster är glad över lillebror och hjälper till för det mesta!
Lillebror är en snäll krabat som sover 3-4 timmar i sträck i princip dygnet runt, finns ju undantag förstås.
Nu måste jag mata lille skrutten så jag måste avsluta här, men nu vet ni iaf att han kommit till världen och allt gick bra!

Tittar in...

...som hastigast bara för att säga att bebis fortfarande är på insidan.

Klarade oss från att fara till BB på midsommarafton.

Än så länge har jag inte haft några direkta känningar att det skulle vara på gång så nu är jag väl lite inställd på att det blir igångsättning nån dag inkommande veckan.

Ska på ultraljud på tisdag och då blir det bestämt när det ska ske.

På ett sätt är det ju rätt skönt att veta att det nu är nära samtidigt som jag helst skulle slippa igångsättning. Men hellre det då än att föda fram en bamsebebis.

Jag håller iaf tummarna att det sätter igång själv snarast eller att det inte tar lika länge som det gjorde förra gången.

Oavsett så vill jag ha ut den nu för jag har så ont på nätterna när jag ska sova. Man blir så grinig när man inte får sova och jag hatar det!

Uppdaterar igen på tisdag om hur det blir!

Kram

10 dagar kvar

Det är nu 10 dagar kvar till beräknad födsel och jag tror inte riktigt längre på att det ska komma nånting före det...Även om jag vet att det kan gå fort så känns det inte som det skulle hända nånting inom nån snar framtid.

Kul att det iaf är någon som gissat på datum, vikt och längd på bebis. Vi får väl se om det är någon som har rätt! =)

Idag var jag på mitt förhoppningsvis sista mödrabesök. Inte mycket att säga om det egentligen.
Blodtryck 110/54, vikt upp 300 gr, hb togs inte eftersom det var så bra sist, bebis hjärtljud 150, SF-mått 38.
Ska på ultraljud den 26 juni och då blir det bestämt om det blir igångsättning.

Var på akupunktur idag och jag bokade faktiskt ingen ny tid eftersom jag hoppas att jag nästan gång jag besöker bb ska föda. =)

Flyttar upp...

Tjoho! Äntligen har vi börjar flytta upp på vinden. Elektrikern var här igår och gjorde det sista så idag har vi börjat flytta lite saker. Dottern sitter faktiskt i sitt nya rum och leker med en kompis just nu.

Vi har inte flyttat upp våran säng ännu så det blir inte att sova där i natt, men troligtvis imorgon natt.

Det finns fortfarande massor att göra där uppe, men vi tar det väl lite efter hand. Vi har inte nån soffa och ingen tv där uppe ännu och badrummet är inte klart på långa vägar, men vi tar det sakta men säkert. Jag ville bara att vi skulle ha flyttat upp innan bebis tittar ut. Och det verkar ju som vi lyckas med det iaf.

Har inte haft några känningar alls sen i torsdags när jag trodde att jag skulle måste fara in till BB. Iaf inte några större saker som gjort att det känns som det varit nåt på gång. 

Var till mödra igår.

Vikt upp 1 kg så nu har jag sammanlagt gått upp 10 kg. Blodtryck 95/60. Hb 130. Barnets huvud rörligt. Hjärtljud 155. SF-mått 37. (Livmoderns mått alltså)

Var mindre glad över viktuppgången, men jag har stått stilla så länge i vikten så det var väl dags att det ändrade nåt. Däremot vart jag glatt överraskad över att mitt hb stigit trots att jag inte fortsatt med järnsaften.

Har ju varit lite besviken över att det faktiskt inte hände mer i torsdags, trodde verkligen att det var dags då. Känns som man bara går och väntar nu och det gör man väl iofs men jag vill verkligen ha bebis på utsidan nu.

Men jag fick iaf veta i går att jag har en tid på gyn pkl den 26 juni för en extra koll och eventuell bestämning av igångsättning. Troligtvis blir jag igångsatt den veckan då om det inte hänt nånting på naturlig väg. Och på ett sätt känns det väl ganska skönt att veta att om inte förr så kommer den ju den veckan iaf och jag behöver inte gå och vänta nån vecka till. Men sen har jag ju lite dålig erfarenhet av just igångsättning sen förra förlossningen. Är ju lite orolig att det ska bli en lika långdragen förlossning som sist och det har jag inte nån lust med alls. Det går säkert fortare men jag kan ändå inte låta bli att oroa mig för det.

Nåja, nu har jag skenat upp och ner för trappan här hemma flera gånger så vem vet, kanske det händer nåt ikväll...Men jag förväntar mig inte det! Jag tänkte att jag skulle försöka låta bli att tänka på det och bara göra saker normalt, så gott det nu går, så kommer väl bebis när det känner att nu vill h*n ut!

Om det är någon som känner för att gissa på när bebis kommer ut och om det är en flicka eller pojke och vad den kommer att väga och hur lång den kommer att vara så gissa på ni. Kan vara kul att se om nån får rätt!! =)

Om ni vill jämföra med dotterns mått så vägde hon 4350gr och var 52,5 cm lång och kom 3 dagar före beräknad tid.

Närmar sig

18 dagar till beräknad förlossning och jag börjar faktiskt bli rätt urväntad...

Var på sista ultraljudet i tisdags (5.6). Allt såg fint ut. Barnet hade mycket hår (helt fascinerad över att man kan se det på UL) och vägde då 3179gr, vilket betyder att även detta barn blir en 4 kilosklimp. Jag visste ju det, eller iaf så kände jag det på mig. Men han sa också att huvudet var väldigt långt ner, även om det inte var fixerat ännu. Han trodde inte att jag skulle gå tiden ut, vilket jag ju nu hoppas lite på. Men han sa också att om det var så att den inte kommer före beräknad tid så skulle jag inte heller få gå över tiden, just eftersom den skulle väga runt 4 kilo. Så i så fall blir det väl igångsättning, men jag håller tummarna för att den kommer snart.

Trodde faktiskt i torsdags att det var dags. Mådde jättekonstigt och det började först med lite som mensvärk, men sen övergick det till mera värkar som höll i sig rätt länge och inte var så bekväma. Men dom var dock väldigt oregelbundna. Eftersom dom ändå höll på några timmar så ringde jag till BB, men där tyckte dom att jag skulle avvakta och höra av mig igen om vattnet gick eller värkarna blev mer regelbundna. Så vi gjorde så och sen avtog dom och efter det har det varit bara nån värk lite här och där.

Kände mig lite besviken att det avtog, var helt inställd på att vi skulle få se våran lilla groda. Men så blev det ju inte, men snart hoppas jag!

Men jag börjar faktiskt bli lite trött på att vara gravid nu. Jag kan inte röra mig som vanligt, jag sover inte på nätterna, jag har ont mer eller mindre varje dag, känner mig otymplig och på nätterna när jag ska vända mig känner jag mig som värsta valrossen, ett under att mannen kan sova som jag håller på på nätterna.

Imorgon ska jag till Monica på mödra och då får jag väl beklaga mig lite. Inte för att jag vet om det hjälper, men man kan ju försöka.

Se om jag gått upp nåt och om mitt hb håller sig på en någorlunda bra nivå.

Ska även på akupunktur imorgon. Känns som jag springer på det där sjukhuset hela tiden, men det ska väl vara slut på det snart hoppas jag.

Nu ska jag slänga mig på soffan och mysa med min man innan sängen kallar på mig.

Kram

Juni?

Är det faktiskt juni undrar jag?
Idag var jag och mannen till stugan för att klippa lite gräs och diverse annat, men jag höll ju på att frysa ihjäl där. Till och med mannen tyckte att det var kallt och då måste det vara kallt!
Inne i stugan visade temperaturen 11 grader och ute var det 12 grader. Hu alltså!
Inte direkt nåt stugväder om man säger så. Ska vi sova där inom en snar tid och det fortfarande är sådär kallt måste vi nog både få elementen att fungera och elda i spisen.
Vi hade haft en hyresgäst under vintern också. Men hyresgästen hade lämnat jordelivet för ganska längsesedan för han var rätt stel. Det var en mus eller sork eller nåt sånt, rätt söt nog och vad vi kunde se hade han inte ställt till med allt för mycket oreda.
Dessutom har vi humle och dumle bor i väggen på utsidan i ett litet hål i panelen. Humlan var i princip lika stor som hålet så ett tag undrade jag faktiskt om han skulle komma dit, men han flög in och ut flera gånger.
På utedasset var dig sig likt. Dörren stod vidöppen när vi kom dit, det var fullt med barr överallt och någon hade tuggat på toapappret som blivit kvar över vintern. Och jag kan säga att det var inge roligt att sätta sig där i dag. Hu vad kallt om rumpan det blev!
Nästa gång hoppas jag att det är lite varmare där!

Bilden är från förra sommaren....