fredag 10 juni 2011

Mina rädslor

Hmmm...Min största rädsla är nog att det ska hända nån i familjen någonting. Eller att det ska hända mig nånting när mannen är på jobb och jag är ensam med dottern. Vad händer om jag skadar mig så illa att jag kanske är medvetslös och inte kan informera dottern om vad hon ska göra? Jag har lärt henne alarmnumret och vad hon ska säga om hon ringer dit, men hur vet jag att hon verkligen klarar av det när det gäller? Det här är absolut inget jag funderar på hela tiden, för då skulle man bli knäpp, men ibland undrar man ju. Jag är ju ändå så pass mycket ensam med dottern och visst nu är hon ju ändå 6 år och klarar mycket själv, men ändå. Men det är nog en av mina största rädslor.

Sen finns det ju andra rädslor. Jag är fruktansvärt rädd för ormar. Jag tycker dom är äckliga och slemmiga och jag vet inte var jag har dom djuren. Jag gillar inte att gå i högt gräs sommartid där jag vet att det kan finnas ormar. Skulle katterna komma hem med en levande orm (har hänt men då var ormen död) vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Försöker intala mig att ormen är ännu räddare för mig, men det går sådär.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar