Letar dopverser

Kikar runt lite på dopverser.
Hade tänkt att Milos gudmor skulle läsa nånting nästa helg när vi ska ha dop.
Tror faktiskt att jag hittat nåt och jag funderar lite på om jag ska läsa en själv oxå, det kan man väl göra som förälder?!
För övrigt kommer vi att ha dopet hemma, vi har bara bjudit de allra närmaste och vi kommer faktiskt inte att sjunga nån psalm. Först tyckte jag det kändes konstigt det där med att inte sjunga, men nu har vi bestämt oss för det. Vi kör lite verser istället!

Vi bakade en tårta igår som vi funderade på att ha på dopet. Måste ju testa om den var god! I can tell you, den var supergod så det blir nog åtminstone en sån tårta.
Ska höra med syrran om hon vill baka lite oxå ;P. Hon tycker ju sånt är skoj!

Vad jag ska ha på mig på dopet vette tusan. Måste nog kolla lite vad det tänker bli för väder och vad som passar. Jag har ju den turen förstås att jag gått ner allt jag gick upp under graviditeten och lite till så jag kommer ju i det mesta. Det skulle väl vara brösten som ställer till det i så fall =)...

Hackad och malen

Natten eller ja de senaste nätterna har varit hackade och malda faktiskt!
Både jag och sonen somnar när jag ammar vilket betyder att han inte får tillräckligt med mat så han sover längre stunder. Ingen av oss sover längre än 1½ timme ungefär och vi båda blir sura och griniga. Blir en ond cirkel det där...
I natt måste jag hitta på nåt annat, som att sitta när jag ammar till exempel...

Sådär ville bara berätta lixom hur vi har det! ;)

Igår var vi på sjön med farmor och farfar (barnens alltså). Åkte in till stan och till Kobba Klintar!
Alltså har nu Milo varit på sin första båttur, 7 veckor gammal. Han sov i princip hela båtturen sen åt han och sket lite också...

Trevlig regndag hörni!

Sååå frustrerande...

Försöker få Milo att somna i sängen. Ja det går väl sådär skulle jag säga.
Tycker inte att han ska behöva somna i famnen när det är läggdags.
Så vi började med att lägga han i sängen när mannen kom hem från jobb.
Det funkar inte, eller jo det funkar om man vill sitta där i allt från 1 timme till 2 timmar och krusa han på magen. Han somnar jättelätt i famnen, men så fort man lägger ner honom i sängen så vaknar han och så får man börja om igen. Jag vet inte, men kanske han är för liten för att somna själv i sängen utan att man ska behöva sitta med honom? Vad tror ni? Eller ska vi bara lämna honom där ensam och han får ligga och skrika tills han somnar? På nåt sätt känns det grymt att låta honom skrika när han är så liten ännu. Jag vet ju att det inte är farligt att dom får skrika lite, men jag har väldigt svårt att lyssna på det. Kanske vi bara får testa oss fram och hoppas på att det blir bättre bara han blir äldre.
Dottern kommer jag inte riktigt ihåg hur vi gjorde med när hon var i samma ålder, men jag har för mig att hon somnade i sängen på kvällen utan problem. Men som sagt jag minns inte riktigt eftersom det är 7 år sen hon var i samma ålder.
Om nån har tips så lyssnar (läser) jag gärna! :)


På bilden: Milo rätt färsk och sover skönt i BBsängen.

Klockan 06.40...

...tyckte Milo att vi inte skulle sova mer. Så det var bara att stiga upp!
Vi skulle ju ändå upp eftersom jag av nån anledning tyckte när jag bokade tid att klockan 9.00 var en bra tid att fara till rådgivning på kontroll en måndagmorgon. Undrar vad jag tänkte då?!
Nåja, vi kom oss dit med en trött mamma och en ännu tröttare storasyster.

Milo väger nu 5355gr och mäter 58cm. Stora killen alltså!
Han blir 6 veckor på torsdag och nu har han börjat le och det är så kul att se! =)
Undrar om mannen tycker att han växt massor när han inte sett honom på 2 veckor?!

Som sagt tar lilleman upp den mesta av min tid så ni får ha överseende med att inläggen är få just nu.
Dagarna går iaf och jag tycker att det gått bra trots att jag varit ensam med båda barnen.
Som sagt lite stressigt ibland, men det går.
Nu är lilleman lite sur så tills nästa gång....ha det bra!

Kram!

Hinner inte...

Verkar som tiden inte räcker till riktigt. Den här lilla krabaten som kom ut i slutet på juni tar all min tid just nu. Dessutom är jag nu ensam med båda barnen för första gången, eller ja första gången en längre tid. Mannen åkte på jobb i onsdags (alltså snart en vecka sen) och hittills har det faktiskt gått bra. Lite stressigt blir det emellanåt eftersom dottern går på simskola 2 veckor nu, såhär passligt när pappa for på jobb, bara för att krångla till det lite extra för mamma. Men det har gått riktigt bra det oxå, vi är några stycken på vägen här som har barnen samma tid i simskolan så vi har kunnat samåka lite grann. Dessutom är det bra att dottern har nånting att göra.
Milo har bra och dåliga dagar som alla andra, men han har börjat vara lite mer vaken på dagarna och mera nöjd att ligga på golvet eller sitta i babysittern. Ett tag skulle han bara vara i famnen. Just nu försöker jag få honom att somna i sängen eller vagnen, blir mycket famnen för han vill inte alls ligga ensam. Tror jag tar tag i det på allvar när mannen kommer hem.
Nätterna är lite sisådär. Ett tag hade han för sig att han skulle vara vaken 2 timmar per natt, men sen jag började ge ersättning till natten så slutade han med det. Men nu har han istället börjat med att äta med en och en halv timmes mellanrum från klockan 5 på morgonen. Han är så dålig på att rapa dessutom och sen får han ju inte riktigt sova pga det. Men vi kämpar väl vidare.
Som sagt för det mesta går allt bra och han är snäll. Storasyster har växt och gör faktiskt mycket själv utan att klaga. Är en klar fördel att hon är 7 år och inte 2. Hon tycker förstås att Milo tar mycket av mammas tid, men så länge jag ammar så blir det ju så. Bara vi får rutinerna på grej så ska jag och hon hitta på nåt skoj tillsammans!

Bjuder på en bild eller två!

Milo är här

Har inte riktigt haft tid att sitta vid datorn sen våran lilla grodprins kom till världen.
Milo blir hans namn!
Blev igångsättning samma dag han var beräknad, alltså den 28 juni.
Först hände ingenting och sen hände det lite mer men inte tillräckligt och sen jäklar gick det undan.
När dom tog hål på hinnorna var jag 5 cm öppen och 3½ timme senare är han född.
Klarade mig utan smärtlindring denna gång, tog lite lustgas men fick panik att andas i den så den kastade jag iväg. Klockan 18.22 kom han till världen.
Han vägde hela 4465 gram och var 54 cm lång, en riktig guldklimp med andra ord. Konstigt nog gick den här förlossningen mycket mycket smidigare och framför allt fortare än förra gången. Så nu kanske jag kan tro på att alla säger att det går fortare andra gången.
Storasyster är glad över lillebror och hjälper till för det mesta!
Lillebror är en snäll krabat som sover 3-4 timmar i sträck i princip dygnet runt, finns ju undantag förstås.
Nu måste jag mata lille skrutten så jag måste avsluta här, men nu vet ni iaf att han kommit till världen och allt gick bra!

Tittar in...

...som hastigast bara för att säga att bebis fortfarande är på insidan.

Klarade oss från att fara till BB på midsommarafton.

Än så länge har jag inte haft några direkta känningar att det skulle vara på gång så nu är jag väl lite inställd på att det blir igångsättning nån dag inkommande veckan.

Ska på ultraljud på tisdag och då blir det bestämt när det ska ske.

På ett sätt är det ju rätt skönt att veta att det nu är nära samtidigt som jag helst skulle slippa igångsättning. Men hellre det då än att föda fram en bamsebebis.

Jag håller iaf tummarna att det sätter igång själv snarast eller att det inte tar lika länge som det gjorde förra gången.

Oavsett så vill jag ha ut den nu för jag har så ont på nätterna när jag ska sova. Man blir så grinig när man inte får sova och jag hatar det!

Uppdaterar igen på tisdag om hur det blir!

Kram