Med risk för att...

...verka tjatig så kommer nu ännu ett neggoinlägg från fru Mattsson! Verkar vara svårt att skriva nåt annat än det just nu.
Sista dagen på påsken föll jag tillbaka till nån gräslig förkylning. På söndagen hade jag bestämt med Linda att vi skulle sticka och träna för det var så längesen. Sagt och gjort, vi for iväg till gymmet, jag hostade lite på morgonen men jag struntade i det och tränade ändå. Under vistelsen på gymmet kände jag nog att det inte var jättebra, men tränade mitt pass och for hem. Hostade hela vägen hem och fortsatt så hela dagen. Eftersom det var så fint väder så tog jag och mannen en promenad med barnvagnen ner till sjön. När vi kom hem var jag totalt slut, blev en liten lur på soffan, men jag kände mig inte bra. Söndagkvällen frös jag som jag vet inte vad och under natten kände jag att febern anlänt. Suck!
Måndagen spenderade vi med storebror och hans familj men jag var inte på hugget. Hade nog lite feber hela dagen. Tisdagen blev inte mycket gjort och mannen kände sig inte heller kry, men han åkte iaf iväg och handlade så vi andra skulle ha lite mat när han åkte på jobb. Felicia kom hem från skolan med 38 graders feber så nu var vi 2 som låg och innan kvällen var slut så hade även Milo feber. Just så, strålande med tanke på att mannen skulle åka på jobb.
ÅÅÅååå, vad jag ville att mannen skulle stanna hemma. Men han åkte och jag var väl iaf så pigg att jag kunde vara uppe lite på onsdagen. Torsdagen var extremt jobbig eftersom Milo inte sov speciellt mycket under natten och inte jag heller och jag var så trött. Jag ville bara gråta och jag känner mig fortfarande väldigt lipig. Det är längesen jag känt mig såhär när mannen åkt på jobb. Ibland är det inte kul att ha en sjöman!
Nu börjar väl alla vara någorlunda pigga, vi hostar och snorar fortfarande, men det antar jag att vi kommer att göra ett tag. Men jag kommer mig inte för att göra nånting alls här hemma. Jag vill inte göra nåt, vill inte laga middag, vill inte städa...ska jag vara riktigt ärlig så skulle jag bara vilja dra täcket över huvudet och vakna när allt känns bra igen. JAG VILL HA HEM MIN MAN NU!!!
Nåja, allt blir väl bra igen bara man får styrkan tillbaka, men just nu längtar jag så efter min man, min trygghet och ja se nu...nu skulle jag kunna gråta igen!