söndag 24 mars 2013

Nere...

Känner att jag kanske kommit in i en depp-period!
Ingenting känns riktigt roligt, ingenting är kul!
All min vakna tid går åt till barnen och ändå känner jag att jag inte ägnar tillräckligt med tid åt dom. Borde göra mycket mer med dom känns det som, men orken och lusten finns inte där just nu.
Ibland känns det som att jag får göra allt här hemma även om det inte är så. Vill jag ha saker gjorda får jag göra det själv känns det som.
Känns som jag alltid är trött och grinig, skrikig och irriterad.
Kommit in i nån ond cirkel och vet inte hur jag ska komma ur den.
Att hela familjen varit förkylda mer eller mindre hela veckan gör inte saken bättre.
Träningen har legat på latsidan eftersom förkylningen tog över kroppen den här veckan, har varit jobbigt att gå en kort promenad med vagnen till och med. Nåja det tar vi igen snart!
Att mannen testar nya efterrätter hela tiden gör ju inte saken bättre. Visst jag måste inte äta dom, men men...
Skulle vara kul om han uppmuntrade mig lite nån gång och kanske försökte lite själv, men det verkar vara en omöjlighet. Att han skulle nån dag säga, idag tar jag barnen så får du göra vad du vill, men det händer inte heller. Måste hela tiden be honom eller fråga om det är ok att jag far och tränar eller gör nåt annat. Han har visserligen aldrig hindrat mig, men ibland hör man ju att jaja far du med "den där" tonen som säger att han egentligen inte tycker att jag ska fara.
Känner mig som en riktig bitterf***a!
Sån är jag just nu!
Och inte en jävel läser väl min blogg mera heller?!
Imorgon är en annan dag!

3 kommentarer:

  1. Klaga på du! Det brukar göra gott att få ur sig alla irritationer. Alldeles snart är våren här och då lovar jag nästan att livet känns lättare och bättre igen.

    SvaraRadera
  2. Jag tror att det hör till. Småbarn, ingen frihet, våren som aldrig kommer... Det blir nog bättre när ni kan börja vara ute lite mera och M kan krypa runt och äta tussilago. Mindre kläder och bök!
    Jag känner nog igen mig. Har ju inte direkt tyckt att första året har varit en kakbit jag heller. Hör av dig om du vill prata lite, vore kul att höra mer om hur ni har det! (Jag kan väl också ringa nån dag förstås...)
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Jo ngn jävel läser den ibland, brukar va o titta om du skrivit ngt. Kram Elisabeth

    SvaraRadera