fredag 10 juni 2011

Mina rädslor

Hmmm...Min största rädsla är nog att det ska hända nån i familjen någonting. Eller att det ska hända mig nånting när mannen är på jobb och jag är ensam med dottern. Vad händer om jag skadar mig så illa att jag kanske är medvetslös och inte kan informera dottern om vad hon ska göra? Jag har lärt henne alarmnumret och vad hon ska säga om hon ringer dit, men hur vet jag att hon verkligen klarar av det när det gäller? Det här är absolut inget jag funderar på hela tiden, för då skulle man bli knäpp, men ibland undrar man ju. Jag är ju ändå så pass mycket ensam med dottern och visst nu är hon ju ändå 6 år och klarar mycket själv, men ändå. Men det är nog en av mina största rädslor.

Sen finns det ju andra rädslor. Jag är fruktansvärt rädd för ormar. Jag tycker dom är äckliga och slemmiga och jag vet inte var jag har dom djuren. Jag gillar inte att gå i högt gräs sommartid där jag vet att det kan finnas ormar. Skulle katterna komma hem med en levande orm (har hänt men då var ormen död) vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Försöker intala mig att ormen är ännu räddare för mig, men det går sådär.

Detta hade jag på mig idag...

...och har fortfarande...=)
Jeansshorts och en t-shirt, har även befunnit mig i bara bikini när jag och dottern låg på stranden.
Är så fruktansvärt varmt idag så man kan inte ha speciellt mycket kläder på sig. Vågade mig dock inte i sjön trots att dottern påpekade att det var brännhett i vattnet...Jo men visst, snarare en sisådär 17 eller 18 grader skulle jag tippat på. Väntar nog nån dag till skulle jag tro...

onsdag 8 juni 2011

Det första jag gör när jag kommer hem...

...då tvättar jag faktiskt händerna!
Ja jag tar ju av mig skor och så först, men det första jag gör sen är att tvätta händerna. Eftersom jag jobbar med människor och rör vid alla sorters människor alla dagar så känner jag att jag vill tvätta händerna. Man vet aldrig vad kunderna bär på för bacillusker, har jag varit och handlat tvättar jag alltid händerna när jag kommer hem. Det är inte så att jag har bacillskräck, inte alls faktiskt. Men det motverkar ju lite sjukdomar och sådär.

måndag 6 juni 2011

närmar sig slutet...

16. Det första jag gör när jag kommer hem
17. Detta hade jag på mig idag
18. Mina rädslor
19. Min familj
20. Min favoritglass
21. En bild på mig som reflekterar min personlighet
22. Smycken
23. Min skrivbordsbakgrund
24. Om jag vann en miljon
25. Träning/sport

Den här veckan

Passar ju bra att skriva det när det är måndag idag.
Idag måndag, har jag jobbat, sen har jag pysslat och suttit vid datorn.
Tisdag: Ledig! Har egentligen inget planerat, men vi får se vad det är för väder och sådär. Skulle behöva städa, men det lockar inte direkt!
Onsdag: Jobb 9-17.30, kvällen blir troligtvis lugn.
Torsdag: Ålands självstyrelsedag, är inte ledig, ska jobba 9-19.30, med andra ord blir det inte så mycket annat gjort den dagen.
Fredag: Första dagen ledig. Semestern börjar egentligen på måndag. Har inte planerat nånting inför helgen, tar dagen som den kommer. Ska njuta av ledigheten!
Lördag och söndag: Njuta!

torsdag 2 juni 2011

Musik

Jag är allätare, i stort sett i alla fall.
Visst finns det vissa saker som jag inte tycker är speciellt bra att lyssna till. Till exempel dessa låtar som bara är en massa skrik och gap och man hör egentligen inte vad dom sjunger, om dom alls sjunger. Sen är jag inte speciellt stort fan av opera, men ibland kan det kännas stort att lyssna på, det beror lite på vad och vem som sjunger. Är nog ingen jazzmänniska heller....Börjar undra om jag är allätare trots allt?! ;) Nåja jag kan lyssna till det mesta men det finns vissa musikstilar som gör att jag byter radiokanal...

onsdag 1 juni 2011

Det här får mig att gråta

Det kan i princip vara vad som helst.
Jag kan gråta när folk är lyckliga både på tv och annars, jag kan gråta när nån förlorar en familjemedlem, jag kan gråta av medlidande, jag gråter när jag är ledsen, ibland även om jag är arg, jag kan gråta av lycka. Ibland gråter jag bara för att jag är trött och ingenting går som jag vill.
Det finns många orsaker till att fälla en tår. Ser jag på TV kan jag gråta till nästan vad som helst, som t.ex när jag såg Bones i söndags och en dövstum flicka som blivit kidnappad kom tillbax till sina rätta föräldrar, det gjorde mig så lycklig att jag började gråta. Det är visserligen en TV-serie och påhittad, men ändå, det kan ju hända i verkligheten.
Jag tror att det är bra att gråta ibland, rensa ur lite.
Jag tror också att man har mycket empati om man gråter till saker som kanske inte berör en själv egentligen, men man tycker synd om personen det gäller. Att gå på en begravning är för mig en ganska jobbig procedur (men vem tycker inte det). Än så länge har jag inte behövt gå på mer än en, men det var nog så jobbigt!